Konkurs eller likvidation

Vad regeln kontrollerar
- Om bolaget har en aktiv status som konkurs eller likvidation.

Hur det fungerar
- Grön om ingen negativ status finns.
- Röd om en aktiv konkurs- eller likvidationsstatus upptäcks.

Varför det spelar roll
- En aktiv konkurs eller likvidation är normalt en blockerande signal för affärsrisk.

F-skattestatus

Vad regeln kontrollerar
- Om bolaget har aktiv F-skatt.

Hur det fungerar
- Grön om F-skatt är aktiv.
- Gul om F-skatt saknas eller är inaktiv.

Varför det spelar roll
- F-skatt är ofta en grundförutsättning för att fakturera kunder och bedriva verksamhet på ett normalt sätt.

Juridisk kontroll

Vad regeln kontrollerar
- Om bolaget eller relaterade personer har juridiska träffar i den underliggande säkerhetsrapporten.

Hur det fungerar
- Regeln använder `BackgroundCheckIndicatorService::indicator()`.
- Samma urval och cache används som i säkerhetsrapportindikatorn.
- Grön om inga juridiska träffar hittas.
- Gul om indikatorn visar träff.
- Okänd om indikatorn inte kan avgöras.

Varför det spelar roll
- Regeln ger en snabb juridisk varningssignal tidigt i bolagsscoringen, innan man går in i mer detaljerade juridiska delregler.

Nettoskuld/EBITDA

Vad regeln kontrollerar
- Hur stor nettoskulden är i relation till bolagets resultat före av- och nedskrivningar (EBITDA).

Hur det fungerar
- Vi använder senaste tillgängliga nettoskuld/EBITDA från finansiellt underlag.
- Kvoten beskriver ungefär hur många "EBITDA-år" som behövs för att betala tillbaka nettoskulden.

Tröskelvärden
- Grön: < 3
- Gul: >= 3 och <= 6
- Röd: > 6

Varför det spelar roll
- Hög nettoskuld i relation till EBITDA kan tyda på ansträngd skuldbärighet och högre refinansieringsrisk.

Begränsningar
- Om finansiellt underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Skuldsättningsgrad

Vad regeln kontrollerar
- Hur stor skuldbörda bolaget har i relation till eget kapital.

Hur det fungerar
- Vi använder senaste tillgängliga värde för skuldsättningsgrad från finansiellt underlag.
- Skuldsättningsgrad motsvarar i praktiken total skuld / eget kapital.

Tröskelvärden
- Grön: < 2
- Gul: >= 2 och <= 5
- Röd: > 5

Varför det spelar roll
- Hög skuldsättning innebär ofta högre finansiell risk och lägre motståndskraft vid resultatfall.

Begränsningar
- Om finansiellt underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Kassa/kortfristig skuld

Vad regeln kontrollerar
- Om bolagets kassa räcker för att möta kortfristiga skulder.

Hur det fungerar
- Vi använder senaste tillgängliga kvot kassa/kortfristig skuld från finansiellt underlag.
- Måttet motsvarar i praktiken kassa och bank / kortfristiga skulder.

Tröskelvärden
- Röd: < 0.2
- Gul: >= 0.2 och < 0.5
- Grön: >= 0.5

Varför det spelar roll
- Låg kassa i relation till korta skulder kan indikera likviditetsrisk och behov av extern finansiering.

Begränsningar
- Måttet är ögonblicksbaserat och kan variera kraftigt mellan perioder.
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Andel kortfristiga externa skulder

Vad regeln kontrollerar
- Hur stor del av skulderna som förfaller på kort sikt, exklusive skulder till koncernföretag.

Hur det fungerar
- Vi använder senaste tillgängliga kortfristiga skulder, kortfristiga skulder till koncernföretag och total skuld.
- Måttet beräknas som max(kortfristiga skulder - kortfristiga skulder till koncernföretag, 0) / totala skulder.
- Om skulder till koncernföretag saknas antas värdet 0.

Tröskelvärden
- Grön: < 0.5
- Gul: >= 0.5 och <= 0.7
- Röd: > 0.7

Varför det spelar roll
- Extern kort skuldsättning driver typiskt högre refinansieringsrisk än intern koncernfinansiering.

Begränsningar
- Måttet påverkas av redovisningspraxis och finansieringsstruktur.
- Om underlag för kortfristig skuld eller total skuld saknas blir resultatet "Okänd".

KFM-skuldstatus

Vad regeln kontrollerar
- Om bolaget har aktiv skuld hos Kronofogden (KFM) och om det finns anmärkningar.

Hur det fungerar
- Grön: inga aktiva skulder.
- Behöver betalning: aktiv skuld men under 50000 och inga anmärkningar.
- Röd: högre skuld och/eller anmärkningar.

Varför det spelar roll
- Aktiva indrivningsskulder är en stark signal om betalningsproblem och regelefterlevnadsrisk.

Begränsningar
- Bedömningen baseras på en kreditupplysning som beställs separat.

Justerad soliditet

Vad regeln kontrollerar
- Hur stor del av bolagets tillgångar som är finansierade med eget kapital (justerad soliditet).

Hur det fungerar
- Vi beräknar justerad soliditet i regeln utifrån finansiellt underlag.
- Grundberäkning: (eget kapital + 78% av obeskattade reserver) / tillgångar.
- Röd om soliditet < 5%.
- Gul om soliditet är mellan 5% och 25%.
- Grön om soliditet >= 25%.
- Om grundvärdet är rött eller gult kan vi korrigera med kortfristiga skulder till koncernföretag.
- Korrigeringen kan flytta röd till gul och gul till grön.

Varför det spelar roll
- Soliditet är en central stabilitetsindikator. Låg soliditet innebär låg motståndskraft mot förluster.

Begränsningar
- Soliditet är branschberoende och påverkas av kapitalstruktur och redovisningsprinciper.
- Korrigeringen är en försiktig riskjustering och ska inte tolkas som långsiktig kapitalstyrka.

Altman Z-score

Vad regeln kontrollerar
- En sammanvägd indikator för konkursrisk baserad på flera finansiella nyckeltal.

Hur det fungerar
- Vi använder senaste tillgängliga Altman Z-score från finansiellt underlag.
- Z-score är en etablerad modell som kombinerar lönsamhet, soliditet, likviditet och omsättningshastighet.

Tröskelvärden
- Röd: < 1.8
- Gul: >= 1.8 och < 3
- Grön: >= 3

Varför det spelar roll
- En låg Z-score är ofta en tidig varningssignal för finansiell stress och ökad konkursrisk.

Begränsningar
- Modellen är ett statistiskt mått och bör tolkas tillsammans med bransch och bolagstyp.
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Balanslikviditet

Vad regeln kontrollerar
- Bolagets förmåga att betala kortfristiga skulder med omsättningstillgångar.

Hur det fungerar
- Vi använder senaste tillgängliga balanslikviditet (Current Ratio) från finansiellt underlag.
- Balanslikviditet motsvarar i praktiken omsättningstillgångar / kortfristiga skulder.

Tröskelvärden
- Röd: < 1
- Gul: >= 1 och < 1.5
- Grön: >= 1.5

Varför det spelar roll
- Låg balanslikviditet ökar risken för likviditetsproblem och betalningssvårigheter.

Begränsningar
- Om finansiellt underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Kassalikviditet

Vad regeln kontrollerar
- Bolagets kortsiktiga betalningsförmåga utan att räkna med lager.

Hur det fungerar
- Vi använder senaste tillgängliga kassalikviditet (Quick Ratio) från finansiellt underlag.
- Kassalikviditet motsvarar i praktiken (omsättningstillgångar minus lager) / kortfristiga skulder.

Tröskelvärden
- Röd: < 0.8
- Gul: >= 0.8 och < 1
- Grön: >= 1

Varför det spelar roll
- Svag kassalikviditet innebär ökad risk för kassabrist även om balansräkningen i övrigt ser rimlig ut.

Begränsningar
- Om finansiellt underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Negativt rörelsekapital

Vad regeln kontrollerar
- Om rörelsekapitalet är negativt och om det håller i sig över tid.

Hur det fungerar
- Vi använder rörelsekapital (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) från senaste året.
- Om rörelsekapitalet är negativt två år i rad blir resultatet rött.
- Om det bara är negativt senaste året blir resultatet gult.
- Om det är positivt blir resultatet grönt.

Varför det spelar roll
- Negativt rörelsekapital kan innebära ökad risk för likviditetsproblem och svårigheter att betala leverantörer och skulder i tid.

Begränsningar
- Rörelsekapital kan variera med säsong och bransch.
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

DSO (kundfordringsdagar)

Vad regeln kontrollerar
- Hur lång tid det i genomsnitt tar att få betalt av kunder.

Hur det fungerar
- Vi använder senaste tillgängliga DSO från finansiellt underlag.
- DSO bygger typiskt på kundfordringar i relation till omsättning, omräknat till dagar.

Tröskelvärden
- Grön: < 60 dagar
- Gul: >= 60 och <= 90 dagar
- Röd: > 90 dagar

Varför det spelar roll
- En hög DSO kan tyda på svag betalningsdisciplin, kreditrisk eller att intäkter inte omvandlas till likviditet.

Begränsningar
- DSO påverkas av bransch, säsong och faktureringsmönster.
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Nettomarginal

Vad regeln kontrollerar
- Hur stor del av omsättningen som blir kvar som nettovinst (efter alla kostnader).

Hur det fungerar
- Vi använder senaste tillgängliga nettomarginal (%) från finansiellt underlag.
- För grön nivå används ett branschjusterat mål om sådan statistik finns, annars 2%.
- Röd nivå är fast: nettomarginal < -5%.

Tröskelvärden
- Röd: < -5%
- Gul: >= -5% och under gröntröskeln
- Grön: >= gröntröskeln (branschmedian/genomsnitt om det är högre än 2%)

Varför det spelar roll
- Låg nettomarginal kan tyda på svag prissättning, höga kostnader eller en affärsmodell med låg motståndskraft.

Begränsningar
- Marginaler är starkt branschberoende och kan påverkas av engångsposter.
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Räntetäckningsgrad

Vad regeln kontrollerar
- Om rörelseresultatet (EBIT) räcker för att täcka räntekostnader.

Hur det fungerar
- Vi använder den senaste tillgängliga räntetäckningsgraden från finansiellt underlag.
- Räntetäckningsgrad motsvarar i praktiken EBIT / räntekostnader.

Tröskelvärden
- Röd: < 1
- Gul: >= 1 och < 2
- Grön: >= 2

Varför det spelar roll
- Låg räntetäckningsgrad innebär att bolaget är känsligt för räntehöjningar och resultatfall.

Begränsningar
- Om finansiellt underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Rörelsemarginal

Vad regeln kontrollerar
- Hur stor del av omsättningen som blir kvar efter rörelsekostnader (EBIT-marginal).

Hur det fungerar
- Vi använder senaste tillgängliga rörelsemarginal (%) från finansiellt underlag.
- För grön nivå används ett branschjusterat mål om sådan statistik finns, annars 3%.
- Röd nivå är fast: rörelsemarginal < -5%.

Tröskelvärden
- Röd: < -5%
- Gul: >= -5% och under gröntröskeln
- Grön: >= gröntröskeln (branschmedian/genomsnitt om det är högre än 3%)

Varför det spelar roll
- En svag rörelsemarginal kan tyda på låg konkurrenskraft, pristryck eller kostnadsproblem.

Begränsningar
- Marginaler är branschberoende och kan variera mellan år.
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Lageruppbyggnad

Vad regeln kontrollerar
- Om lagret växer på ett sätt som kan tyda på svag efterfrågan eller ineffektiv lagerhantering.

Hur det fungerar
- Vi jämför lager och omsättning mellan de två senaste åren.
- Röd om lagret ökar samtidigt som omsättningen minskar.
- Gul om lagrets omsättningshastighet är långsam (lagerdagar > 120).
- Grön annars.

Varför det spelar roll
- Lager som byggs upp när försäljningen faller kan innebära ökad kapitalbindning, inkuransrisk och framtida marginalpress.

Begränsningar
- Lager är branschberoende och kan vara säsongsdrivet.
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Lönsamhetstrend

Vad regeln kontrollerar
- Om resultatet försämras två år i rad, och om senaste året dessutom är negativt.

Hur det fungerar
- Vi tittar på de tre senaste åren i finansiellt underlag.
- Primärt används årets resultat (nettoresultat). Om det saknas används EBIT.
- Om resultatet faller två år i rad:
- Röd om senaste årets resultat är negativt.
- Gul annars.
- Om trenden inte är fallande blir resultatet grönt.

Varför det spelar roll
- En tydligt negativ trend är ofta en tidig signal om strukturella problem, pressade marginaler eller ökade kostnader.

Begränsningar
- Enstaka engångsposter kan påverka trendbedömningen.
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Minskning av eget kapital

Vad regeln kontrollerar
- Hur mycket eget kapital förändras mellan senaste två åren (procent).

Hur det fungerar
- Vi beräknar procentuell förändring i eget kapital mellan de två senaste åren.
- En större negativ förändring ger sämre utfall.

Tröskelvärden
- Röd: <= -50%
- Gul: <= -20% och > -50%
- Grön: > -20%

Varför det spelar roll
- Kraftig minskning av eget kapital kan signalera förluster, nedskrivningar eller ökad finansiell stress.

Begränsningar
- Om jämförelseåret saknas eller är noll kan regeln inte beräkna förändring.
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Negativt kassaflöde

Vad regeln kontrollerar
- Om bolaget genererar positivt operativt kassaflöde, och om negativa nivåer är återkommande.

Hur det fungerar
- Vi jämför operativt kassaflöde (OCF) för de två senaste åren.
- Om OCF är negativt två år i rad och omsättningen inte växer ger det rött.
- Om OCF är negativt senaste året, eller negativt två år i rad men med intäktstillväxt, ger det gult.
- Annars ger det grönt.

Varför det spelar roll
- Återkommande negativt kassaflöde kan innebära att bolaget förbrukar likviditet och blir beroende av lån eller ägartillskott.

Begränsningar
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Omsättningskoncentration

Vad regeln kontrollerar
- Om bolaget är starkt beroende av enskilda kunder eller segment.

Hur det fungerar
- Regeln är en platshållare i nuvarande implementation och returnerar "Inte implementerad".

Varför det spelar roll
- Hög koncentration kan innebära att förlust av en kund får stor påverkan på omsättning och kassaflöde.

Begränsningar
- Klassning och beräkning är inte aktiverad ännu.

Ökning av kundfordringar

Vad regeln kontrollerar
- Om kundfordringar ökar snabbare än omsättningen eller om kundfordringar tar en större andel av omsättningen.

Hur det fungerar
- Vi jämför de två senaste åren.
- Vi beräknar tillväxt i kundfordringar (%) och tillväxt i omsättning (%).
- Vi jämför även andelen kundfordringar av omsättningen mellan åren.
- Röd om kundfordringar ökar samtidigt som omsättningen står still/minskar, eller om kundfordringar växer mycket snabbare än omsättningen, eller om andelen kundfordringar ökar kraftigt.
- Gul vid måttliga ökningar.
- Grön om kundfordringar följer omsättningstakten.

Varför det spelar roll
- Snabbt växande kundfordringar kan tyda på längre betalningstider, kreditproblem eller intäkter som inte omvandlas till kassaflöde.

Begränsningar
- Mätetalet påverkas av faktureringsmönster, säsong och engångshändelser.
- Om underlag saknas blir resultatet "Okänd".

Molvaktexponering

Vad regeln kontrollerar
- Om någon nyckelperson är aktiv i ovanligt många bolag samtidigt.

Hur det fungerar
- Vi hämtar nyckelpersoner för bolaget och tittar på deras antal aktiva bolagsengagemang.
- Vi använder det högsta värdet (max) bland nyckelpersonerna.

Tröskelvärden
- Grön: < 15
- Gul: >= 15 och < 25
- Röd: >= 25

Varför det spelar roll
- Engagemang i många bolag kan vara en signal om målvaktsupplägg eller förhöjd nätverksrisk.

Begränsningar
- Vissa roller (t.ex. professionella styrelseledamöter) kan ha många engagemang utan att det är negativt.

Adresskluster

Vad regeln kontrollerar
- Om många orelaterade bolag är registrerade på samma adress som bolaget.

Hur det fungerar
- Vi hämtar antal orelaterade bolag på adressen från nätverks-/kopplingsdata.

Tröskelvärden
- Grön: < 50
- Gul: >= 50 och < 100
- Röd: >= 100

Varför det spelar roll
- Stora adresskluster kan tyda på brevlådeföretag, låg substans eller förhöjd ägande-/nätverksrisk.

Begränsningar
- Delade adressuppgifter kan vara legitima (t.ex. coworking, redovisningsbyråer, holdingstrukturer).
- Regeln utvärderas inte för bolag med resultat eller omsättning över 10 Mkr.

Näringsförbud för nyckelpersoner

Vad regeln kontrollerar
- Om någon av bolagets nyckelpersoner har ett aktivt näringsförbud.

Hur det fungerar
- Vi hämtar nyckelpersoner för bolaget.
- För varje nyckelperson kontrollerar vi om ett näringsförbud är aktivt.
- Grön om inga aktiva förbud hittas.
- Röd om minst ett aktivt förbud hittas.

Varför det spelar roll
- Ett aktivt näringsförbud är en stark juridisk signal och kan innebära hög risk för regelefterlevnad och affärsrelation.

Begränsningar
- Resultatet beror på tillgänglig person- och förbudsdata från leverantörer.

Konkursklusterexponering

Vad regeln kontrollerar
- Hur stor andel av bolagen i det utvidgade nätverket som har gått i konkurs de senaste 3 åren.

Hur det fungerar
- Vi hämtar en andel (0-1) från nätverks-/kopplingsdata.

Tröskelvärden
- Grön: < 0.15
- Gul: >= 0.15 och < 0.3
- Röd: >= 0.3

Varför det spelar roll
- Hög konkursexponering i nätverket kan tyda på riskfyllda kopplingar, branschstress eller strukturell risk i ägar- och närståendeled.

Begränsningar
- Nätverksdata kan vara ofullständig och ska tolkas tillsammans med kontext.

Saknade kontaktuppgifter

Vad regeln kontrollerar
- Om bolaget saknar grundläggande kontaktuppgifter (telefon, e-post och adress).

Hur det fungerar
- Vi hämtar bolagets kontaktuppgifter.
- Grön om minst en kontaktuppgift finns.
- Gul om inga kontaktuppgifter finns.

Varför det spelar roll
- Avsaknad av kontaktuppgifter kan tyda på låg transparens eller svårighet att nå bolaget, vilket ökar operativ risk.

Begränsningar
- Datakällor kan sakna uppgifter trots att bolaget har kontaktvägar.